Fråga:
Hejsan! Jag är en tjej som behöver STORA tips för att ta hand om min pojkvän på bästa sättet! Dom första månaderna vi lärde känna varandra så rökte vi cannabis och Spice ibland. Men det blev bara värre o värre, vi blev mer beroende av det. Till sist för ca 1 månad sen så bestämde vi att sluta med det pga dåliga rykten, slöseri med pengar, tjaffs med föräldrarna osv..
Allting var rätt lungt i några dagar efter att vi hade slutat röka. Vi gick ut och sprang och motionerade lite då o då. Men jag fick inga bieffekter, kanske lite dåligt minne men återhämtade mig snabbt. Men min kille började få psykoser, ångest, klump i magen, och förvirrande tankar, socialt mognad och det värsta fallet är att jag blev gravid. Det var kaos mellan oss, hans föräldrar vägrade acceptera och min mamma vill inte att jag skulle göra abort. Vi hade så dålig ekonomi, ingen inkomst och jag har hoppat över gymnasiet på grund av röka. Det blev ännu jobbigare för han. Men jag bestämde för abort, för det skulle ändå bli missfall fick jag reda efter att jag hade vart hos gynekolog. Jag trodde att allting skulle lungat ner sig och att det bli bättre men det blev inte så. Utan vi tjaffsade mer pga han missförstog mig hela tiden tills jag märkte att han började få sina bieffekter. Och jag bor ju med han och sin mamma så allting är jobbigt för både mig och hans mamma att se hans personlighet ändras väldigt mycket. Men ändå så har han en positiv sida som han har blivit t.ex mer respektfullt, mer ansvarsfullt, gillar att städa och att snatta, röka eller det dåliga i samhället är hemskt. Han säger att han vill visa mycket respekt och att han vill rädda världen lixom. Bra tanke, men det blir för mycket ibland. Han vill inte gå över gräset för att man inte ska döda de levande...
Så hans mamma tog med han till Mariaungdom för att få hjälp och dom har träffat doktorn som har sagt att min kille inte får anstränga sig, ej springa, och inte bråka för det stressar han. Han fick också medicin och får hög aptit alltså äter kanske 5-6 ggr om dagen. Men jag har några gånger gått ut på en lång promenad med han och spelat lite basket. Han har även joggat med sin pappa och cyklat omkring. Och efter det så mår han bättre, han blir ganska trevlig, säger till mig hur mycke han vill fixa vår framtid och att han vill göra sitt bästa för att slippa drama eller tjaffs. Och när han är uttråkad så mår han dåligt. Han brukar säga destruktiva ord mot mig, blir irriterad eller klagar om allt jag gör. Vad ska jag göra för att vända hans negativa tankar till positivt? Vad ska jag undvika mest när han känner sig dåligt? Jag är en sådan person med noll tolerans, men nu för hans skull så vill jag göra mitt bästa. Hjärtligt Tack för erans hjälp!
