Fakta om cannabis

 

Cannabis används som ett samlingsnamn för bl a marijuana, hasch och hascholja. Dessa kommer från en hampväxt som heter Cannabis Sativa. Växten innehåller hundratals kemiska substanser, varav 60-80 är psykoaktiva och påverkar psyket. En av cannabinoiderna förkortas THC (delta-9 tetrahydrocannabinol) som ger ett rus. Halten THC används ofta som ett mått på styrkan i cannabis.

De vanligaste formerna av cannabis i Sverige är hasch och marijuana. Hasch framställs av den kåda som utsöndras av hampans körtelhår och som pressas samman till kakor. Hasch säljs i småbitar och färgen varierar från ljust brunt till nästan svart. Marijuana är växtens torkade blomställningar och toppskott, ibland också blad och delar av stammen. Den liknar torkat, hackat gräs eller örtkryddor. Cannabisolja (cannabisextrakt) är en tjockflytande vätska som varierar i färg från brunt till nästan svart. Hasch och marijuana röks vanligen i handrullade cigarretter eller i speciella pipor. Cannabisolja doseras i minimala mängder i tobak eller på cigarrettpapper. Cannabispreparaten kan också sväljas, utblandade i mat eller dryck. De är inte lösliga i vatten och kan därför inte injiceras.

Olika sorters cannabis innehåller en varierande procentuell sammansättning av de olika cannabinoiderna vilket påverkar hur de verkar i kropp och psyke och är därmed en av flera faktorer som har inverkan på hur ruset upplevs. Dagens cannabis, framför allt marijuanan, kan innehålla betydligt mer THC än tidigare men det innebär inte att dagens cannabis är starkare då det samtidigt kan innehålla andra sorters cannabinoider som har en dämpande effekt på THC. THC-halten ligger vanligen på 8-15 %.

Cannabis är fettlösligt vilket gör att det stannar kvar länge i kroppen, upp till sex veckor om det röks regelbundet. Det THC som man får i sig lagras i kroppens fettvävnader, som det t.ex. finns mycket av i hjärnan och i kroppens inälvor. Halveringstiden för THC i kroppen är ca 6 dagar.

 

 

Hur påverkas man när man just har rökt cannabis?

- Först, efter mellan 15 min och 45 min blir man aktiv i tanken och utåtriktad. Man kan även bli fnissig och pratsam. Tidsupplevelsen förändras; ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. (OBS! Om du har rökt mycket och ofta kanske du inte känner igen detta. Möjligtvis kommer du ihåg hur det var förr.)

- Efter en liten stund blir man mer inåtvänd men fortfarande aktiv i tanken. Man kan få mycket associationer. Färger man ser blir starkare och lukter mer framträdande. Detaljer man anat tidigare framträder klarare. Cannabis påverkar dina känslor och upplevelser på samma sätt som när man skruvar upp volymen på en radio. Allt som man ser och upplever upplevs starkare. Den som har rökt sitter gärna och lyssnar på musik eller tittar på en videofilm, eller bara ligger och "flummar" för dig själv. Omgivningen kan uppleva att den som rökt blir tyst, fundersam och sömnig.

Cannabisruset kan ge positiva upplevelser såsom: en större känsla av lugn och avslappning, förhöjd känslighet i sociala sammanhang, högre självmedvetenhet, bättre insikt och tolerans, bättre förståelse av en själv, högre kreativitet eller ett positivare synsätt.

De kroppsliga tecknen på cannabisrus är att hjärtat slår snabbare. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker. Dessutom blir ögonen lätt blod sprängda, och överkänsliga för ljus. Ibland kan den som annvänt cannabis få negativa effekterna av ruset som yrsel, ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani.

Ruset är i regel över på 2-3 timmar. Hjärnan fortsätter dock att vara påverkad av cannabis. Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta i 1-2 dagar efter att man har rökt.

 

 

 

Hur påverkas hjärnan av att röka cannabis?

Cannabis får effekt på hjärnan genom att det binder sig till en cannabinoidreceptor (CB1). De positiva känslorna som man upplever när man är berusad beror på att cannabis indirekt aktiverar belöningssystemet och får det att frigöra mer dopamin. Människor (och även djur) styrs av belöningar. Det gör att vi vill upprepa det som gjorde att vi mådde bra, ibland lite oavsett vad som händer på längre sikt. Det är inget konstigt. Belöningssystemet har till uppgift att ge oss välbehag för att motivera oss att göra saker för vår överlevnad som att äta, dricka och fortplanta oss.

Cannabis ger genom sin påverkan på GABA systemet (signalsubstans med hindrande funktion)  en större frisättning av dopamin vilket ger en önskan att vilja röka igen. Denna påverkan på belöningssystemet riskerar att göra så att man röker oftare än vad man har planerat.

Cannabisreceptorn CB1 finns på flera ställen i hjärnan. I alla dessa områden finns olika funktioner som blir påverkade av cannabis:

  • Förstärkta syn, ljud och känselintryck – Cannabisreceptorer finns på hjärnbarken vilken påverkar hur vi upplever olika intryck. Även i främre hjärnbarken finns receptorer och det påverkar varseblivning och kognitiva funktioner (koncentrationssvårigheter, splittrad tankeverksamhet, uppmärksamhet, inlärning, problemlösning, tidsuppfattning).
  • Ökad hungerkänsla. THC påverkar Hypotalamus som bl a reglerar våra hungerkänslor.
  • Försämrad minnesfunktion och uppmärksamhet - På grund av hög täthet av cannabisreceptorer i Hippocampus frösämras korttidsminnet och även lagringen i långtidsminnet.
  • Sämre finmotorik och balans. När THC binder till receptorn minskar aktiviteten i lillhjärnan och våra basala ganglier (motoriska funktioner).
  • Förändrade känslor. Amygdala påverkas av cannabis vilket kan ge ångest eller paranoida tankar (även främre hjärnbarken, dvs.frontalloben).

 

 

Hur påverkas man av att röka cannabis regelbundet?

I början märker man mest av ruset och de kortsiktiga effekterna av att röka cannabis. Men man är påverkad mycket längre av cannabis än av andra droger. Om man t ex dricker alkohol på kvällen så är man inte längre berusad dagen efter. När det gäller cannabis kan det ta ett dygn eller längre innan ruset är helt borta. Det innebär att en person som röker cannabis flera gånger i veckan eller dagligen kan vara påverkad av cannabis mer eller mindre hela tiden, även om de kanske inte känner sig berusade.

Att ofta eller hela tiden vara påverkad av cannabis leder till att tankar, känslor förändras. Om man röker regelbundet under längre tid så påverkar det personligheten. Eftersom det går långsamt kan det vara svårt att upptäcka för både den som röker och för omgivningen. Att cannabis gör att man blir sämre på att reflektera över sig själv gör det ännu svårare.

Effekterna av regelbunden användning är ofta det som gör att människor börjar fundera på att sluta med cannabis. Personer som vi träffar som har rökt regelbundet beskriver det som att man blir seg, slö och passiv. Det enda som gör att man känner sig mer normal eller får energi att göra saker är att röka cannabis. I början röker man oftast för ruset, senare röker man för att känna sig normal och må ok. Påverkan på hjärnans funktioner för tankar, minne och språk kan göra att man kan känna sig mer avskärmad från sin omgivning.

"Man är så apatisk att man blir galen. Man vet att man kan pallra sig iväg till jobbet och klara av det men man har inte orken och sätta sig på bussen utan och ha fått ett bloss." (citat från en cannabisrökare)

 

 

Beroende av cannabis

En del säger att man inte kan bli beroende av cannabis. Detta är en missuppfattning som kan bero på att cannabis inte har lika stark omedelbar påverkan på hjärnan som andra droger. Man blir t ex inte bakfull på samma sätt som av alkohol och inte lika akut abstinent som av opiater. Cannabis leder till mindre tydlig tolerans och kan innebära färre eller lindrigare abstinenssymptom. Detta är en effekt av att utsöndringsprocessen innefattar psykoaktiva substanser (THC) som ger en ny psykoaktiv påverkan. Därför räknas cannabis ibland av forskare som mindre fysiskt beroendeframkallande.

Samtidigt kan de mindre tydliga och långsamma effekterna göra att man glider in i ett beroende som upplevs mer psykiskt än fysiskt. Även personer som har rökt mycket kan ha lätt att vara utan några dagar och intalar sig då att de inte är beroende och därför kan röka igen. De får då aldrig uppleva abstinensen och inte heller vilken skillnad det skulle bli om de var helt opåverkade. 

De mindre tydliga och långsamma effekterna kan göra att man glider in i ett beroende

Röker man dagligen så kommer man att vänja sig vid att vara hög under vissa tider eller tillfällen på dagen. När man sedan slutar röka så kommer beroendet göra att man i samband med dessa tillfällen känner en vilja att röka, att bli hög. Motivationen och beslutsfattandet påverkas och det som några timmar tidigare var en viktig anledning till att inte röka kan kännas mindre viktigt. Har man som vana att röka varje kväll så kommer man att vilja röka cannabis på kvällarna. Har man som vana att röka innan man ska sova så kommer man att ha svårt att sova, eftersom man känner sig mer vaken.

Det finns undersökningar som tyder på att 9-10 % av de som röker cannabis och ca 50 % av de som röker dagligen blir beroende. Det finns inget sätt att förutspå vem som blir det eller hur mycket man behöver röka för att det ska hända eftersom det är individuellt och beror på både arv och miljö.

Liten ordlista:

Tolerans innebär att man behöver använda mer cannabis för att uppnå samma effekt som tidigare. Toleransen för cannabis är olika hos människor från födseln och utvecklas individuellt. Ibland brukar man säga att det är när man har höjt sin tolerans tillräckligt mycket som man blir beroende.

Psykiskt beroende uppstår när en drog blir det centrala i en persons tankar, känslor, aktiviteter och umgänge på ett sätt som gör det svårt att sluta. Cannabisberoende visar sig ofta genom att man längtar efter att röka eller helt enkelt har svårt att bryta sina vanor. Det kommer sakta och man märker inte att man blir beroende.

Fysiskt beroende är ett tillstånd när kroppen har anpassat sig till en drog och man får abstinens om man slutar använda den.

Abstinens är den omställningsreaktion som uppstår när drog försvinner ur kroppen efter en tids regelbunden användning. Abstinenssymptomen av cannabis är vaga. Irritation, rastlöshet, svettningar, sömnproblem och nedstämdhet är vanliga symptom.

Mer om abstinens och beroende:

Tidigare ansågs abstinensen vara över när de akuta symtomen hade klingat av eller när drogen hade "gått ur kroppen". Nu vet man att den akuta abstinensen ofta följs av en förlängd sådan, ibland kallad postakut abstinens. Den är mest uttalad vid alkohol- och tablettberoende, men finns även då det gäller cannabis. Den postakuta abstinensen är en period då hjärnan återhämtar sig från långvarig kontinuerlig överstimulering. Man mår helt enkelt psykiskt sämre än vad man skulle göra normalt (t ex humörsvängningar, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter, nedsatt förmåga att tänka abstrakt, minnesstörningar, sömnrubbningar, stresskänslighet och social osäkerhet.)

När vi har mött människor som har slutat använda cannabis efter regelbunden användning så är det vanligt att de beskriver att det tar lång tid innan alla effekterna har försvunnit. Detta kan förklaras av att cannabis finns kvar länge i kroppen, men även av att hjärnans system behöver lång tid för att helt återhämta sig.

 

 

Andra effekter av cannabis

Även om cannabis är ganska vanligt så finns det fortfarande ganska lite forskning om cannabis i jämförelse med t ex alkohol och tobak. Cannabis orsakar ganska få direkta skador på kroppen som vi dag vet finns kvar även om man slutar använda, men det finns några.

  • Rökningen av cannabis ger ökad risk för kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabisrökare har också visat sig ha högre risk att få cancer i luftvägarna (lungor, munhåla, svalg, hals). Det är dock oklart hur mycket av den ökade risken som beror på att man även använt tobak.
  • Cannabispåverkan försämrar förmågan att använda hjärnan och att reflektera över sig själv. Det kan öka risken för psykiska sjukdomar. Det är svårt att avgöra om cannabis orsakar, bidrar till eller utlöser psykiska sjukdomar. Samtidigt finns det ett samband mellan cannabisrökning och ångest, depression, psykoser och schizofreni.
  • Cannabis gör att man får sämre kontroll över sig själv och vad som händer runt omkring. Det ökar risken för att drabbas av olyckor. T ex visar undersökningar att cannabis ökar risken för trafikolyckor. Att vara påverkad kan också leda till andra oönskade händelser som saboterad vänskap, dåligt rykte, våldsamheter eller oönskat sex.
  • Det finns inte något fall av cannabisförgiftning som lett till döden. Den dödliga dosen THC är många gånger högre än vad man får i sig av att röka. Samtidigt finns en del indirekta dödsfall i samband med cannabisrus som trafikolyckor och självmord. Ett 70-tal personer om året avlider i Sverige med cannabis, men inga andra droger, i blodet.

 

taggad stoppskylt

Vad händer när man slutar med Cannabis?

När man slutar med cannabis efter att ha använt det regelbundet så kan det ta flera veckor, ibland 6 veckor eller mer, innan de långsiktiga effekterna försvinner.

För många går det ganska enkelt att sluta. Man kan klara det på egen hand. Samtidigt finns det en del som behöver eller tycker att det går bättre om man har någon form av stöd. Du kanske behöver lära dig knep för hur du ska tänka eller göra, eller har frågor om något som du upplever.

 

Internetbaserat stöd

Om du använder cannabis och är intresserad av att förändra detta och vill ha råd av en erfaren behandlare via nätet så får du gärna kolla om den vetenskapliga studie som nu pågår kan vara något för dig. Den enda personuppgift du behöver lämna för att anmäla sig är en epost adress där man kan nå dig. Läs mer om studien här

 

 

Några referenser

Här hittar du referenser med länkar till hela texter som täcker det mesta av det som tas upp i vår fakta del.

 

Hall, W. (2014), What has research over the past two decades revealed about the adverse health effects of recreational cannabis use?. Addiction. doi: 10.1111/add.12703

Crane, N. A., Schuster, R. M., Fusar-Poli, P., & Gonzalez, R. (2013). Effects of Cannabis on Neurocognitive Functioning: Recent Advances, Neurodevelopmental Influences, and Sex Differences. Neuropsychology Review, 23(2), 117–137. doi:10.1007/s11065-012-9222-1
Länk till artikel: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3593817/pdf/nihms-419764.pdf

Crean, R. D., Crane, N. A., Mason, B. J. (2011). An evidence-based review of acute and long-term effects of cannabis use on executive cognitive functions. Journal of Addictive Medicine, 5(1),1-8
Länk till manuscript

Budney, A. J., Vandrey, R. G., Hughes, J. R., Thostenson, J. D., & Bursac, Z. (2008). Comparison of cannabis and tobacco withdrawal: Severity and contribution to relapse. Journal of Substance Abuse Treatment, 35(4), 362-368.
Länk till abstract

Socialmedicinsk tidskrift (2007). Cannabis - gammalt problem, ny kunskap. Vol 84, Nr 1
Länk till innehållsförteckning och pdf:er